Egentligen är konflikt mellan etiska grupper inte mer komplicerad än konflikter mellan grannar och enskilda personer. Det kan vara fridfullt och det kan vara mindre fridfullt. Frågan som ställs då är om fridfullheten är resultatet av slumpen eller om den är avhängligt en snillrik plan iscensatt av en grupp personer som tillsammans har suttit ner och i detalj ritat upp och implementerat den!!?? Att anta att den fridfulla verkligheten som folk är vana att ta för givet i de delar av världen där den finns har uppkommit av sig själv är kanske alltför naivt, även om många har svårt att föreställa sig någonting annat. Att det är resultatet av en snillrik projekt som det går att i detalj beskriva är något som ingen säger någonting om. Många gånger har vi inte ens ord för att beskriva det.

Men att det kan uppkomma konflikter mellan olika etniska grupper, det ser vi bara vi öppnar ögonen. Det är en verklighet i många delar av världen som vi kan komma tillrätta med bara vi samarbetar. Det handlar om en ständigt kamp som sätter vår intellektuella förmåga på prov. Fridfullheten kan inte tas för givet utan måste skapas, i tät kontakt och intellektuellt ombyte mellan olika delar av världen, med snillrika och genomtänkta projekt som har återverkningar långt framåt i tiden. Som skapar harmoni och balans. Som gör att människor mår bra, samarbetar och framför allt tycker om varandra. Det är inte möjligt om vissa tycker att de är bättre än andra medan andra tycker att de blir orättvist behandlade. Det lägger inte grunden för någon friktionsfritt samvaro.

Det jag vill säga är att vi kan inte ta fridfullheten som finns för givet och borde visa tacksamhet till de som har en gång i tiden suttit ner och funderat ut hur den fridsamma tillvaro som vi lever i ska bli möjlig.